Djuret Grande Deluxe

Kossa från Svartåldalen och innanlåret, som tartar blandad med äggula från Sanda, Dijon-senap, kapris, persilja och rödlök serveras med tomatmarmelad, friterad lök och pepparrot. Vi sköljde ner allt med en skvätt rumstempererad Stolichnaya Elit, och i samma ögonblick funderade jag över om inte just det här var något av det trevligaste jag har gjort i hufvudstaden på mycket, mycket länge.

Men allt hade startat med champagne, ”härfriterade” grissvålar och ”härvispad” chilimajonnäs. Och sedan kom den hos mig så efterlängtade märgtoasten där man får skrapa ur rostade halva märgben och garnera med både löjrom och syltad rödlök på brioche. Vansinnigt gott, på alla sätt och vis. Följt av slaktarterrinen på Chef Einarssons vis med kalvbräss, kalvtunga och kalvbog bundna i marinerad stekt anklever. Tupplevermousse, en ny och intressant upplevelse som jag gärna bekantar mig med igen.

Första gången jag träffade Chef Einarsson var på Rolfs Kök och då drog han historier om grisfötterna som skulle benas ur på 14 sekunder. Eller om det var 12 sekunder. Jag skiter bokstavligt talat i vilket, om det bara är så gott som här. Grisfoten är kokt i rödvin och fylld med kalvbräss och kyckling-mousseline och serveras med bakad rotselleri, steklök, Madeira-sky och mandelpotatispuré. Och mängder av riven svart tryffel som ligger som ett snötäcke över tallriken. Det här är gott så att man skulle kunna gråta.

…löjrom föresten. En quenelle av sådan samsades på tallriken med hjärta, märg och oxsvans, som lättrökt Terrine Aigre Doux med dill, mjukbakad märg, variation på blomkål och en kristallklar oxsvans-consommé som slogs över i sista sekund.

Frågor på det?

Någonstans i allt detta åkte det fram en Clubstek som serverades med en klassisk Sauce Béarnaise, trippelfriterade pommes frites, rödvins-demi glace och tomatsallad i Dijon-vinaigrette. Enkelt och perfekt och bara så vrålgott. Men om det var före eller efter den porterbräserade kinden med pancetta, persiljerötter och kräm på silverlök och vitlök kommer jag faktiskt inte ihåg?

…jag vet i alla fall att den kom innan Djurets ”Tarte au chocolat” med kryddkokta päron, nypon och mjölksorbet. En söt och mäktigt men så god avslutning på en middag där vi bara åt och åt och åt från Djurets nya meny som kallas ”Djuret Grande Deluxe”, och handlar om följande:

”Detta, kära gäster, är så långt borta från finfjuttet som man kan komma. Det är en som vi brukar säga: We give, we give, we give and then you die-upplevelse. Med andra ord så har denna meny inget slut utan vi laddar på med ett gäng av Djurets signaturrätter och ett gäng rätter från det aktuella djuret och sen fortsätter vi bara tills dess att ni är nöjda. Vill man ha ost, dessert eller kanske både och så går det utmärkt.”

Kaffe med grappa-stöd, som senare resulterade i att Daniel Crespi fick hjälpa mig ut från restaurangen (men det är en annan historia), satte definitivt punkt för en gri… kossafest av sällan skådat slag och samtliga i sällskapet konstaterade att Djuret är stället som gäller om du vill ha en kväll utöver det vanliga och för detta betala en peng som i sammanhanget är kanske väl blygsam.

Bara att lyfta på hatten igen, för Mikael Einarsson och Daniel Crespi.

Tack och på återseende, alla inblandade.

*****

Djuret

Adress: Lilla Nygatan 5, Stockholm

Telefon: 08 – 506 400 84

Pris: 795 kr (vad jag  betalade för Djuret Grande Deluxe)

Karta

*****

Relaterade inlägg

Leijontornet 12 x 8

Annonser

7 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: