The World’s 50 Best Restaurants 2011 – The End

En närmare titt på Top 10 av årets lista och jag känner mig lyckligt lottad över att ha fått besöka restaurangerna på plats 1-3 under det senaste året.

René Redzepi har skapat ett helt unikt kök med en identitet som inte bara är stark utan också egen. Här lyser hela restaurangen, dess koncept och René igenom på tallriken. Istället för att fundera över vad noma ska göra härnäst bör vi fundera över var och när restaruanger börjar göra som noma – likt hur en våg av molekylär gastronomi spred sig från El Bulli över hela världen för en massa år sedan.

Här besökta jag noma första gången, och här andra gången.

Hos Juan Roca tog allting fart för mig när jag besökte hans källare, en stekhet sommarkväll i juli 2010. Det var en makalös föreställning; från en liten karameliserad oliv, via en djupdykning i sous-vide till en soufflé på rosor och smultron som jag aldrig kommer att glömma. I samma läge som jag lämnade El Celler de Can Roca den kvällen bestämde jag mig för att alltid låta restaurangen bestämma resan framöver – och inte tvärtom.

När jag besökte El Celler de Can Roca fanns inte den här bloggen.

Mugaritz besökte jag i december förra året och jag tycker att det är en restaurang värd en omväg, men inte en resa. Jag minns hur kvällen var som att åka berg- och dalbana. Upp och ner. Lite spännande, lite roligt. Skratt blandat med obehag. Det är imponerade hur Andoni Aduriz år efter år lyckas behålla höga placeringar på den här listan. När jag besöker San Sebastian nästa gång kommer jag inte att prioritera Mugaritz – men jag är glad över att ha fått uppleva dess ”150 minutes off suffering”.

Läs om mitt besök på Mugaritz.

På plats sex på årets lista hittar vi Alinea och nästa år tror jag att Grant Achatz kan knipa ytterliggare någon placering på The Worlds 50 Best. Jag är mycket facinerad över hela historien kring Grant (ska snart börja läsa Life on the line) och nyfiken på allt vad han gör med The Aviary och Next Restaurant. Och på Alinea är det både konstigt, roligt och bra – tycker jag. ”Black truffle explosion” är något av det – just det – roligaste och godaste jag har ätit. För att inte tala om desserten som, bokstavligt talat, målas upp på bordet framför dig.

Lite bilder från Alinea

Sist men inte minst – Arzak. Arzak är Arzak. Det här är en ”hjärtekrog”  som först ställer dig innan den tar dig med storm. Juan Mari Arzak mottog ”The Lifetime Achivement Award” ikväll och det tycker jag att han förtjänar. Och det var nästan lite rörande att se Elenas hyllningstal till honom ikväll. Arzak ska jag till igen. Punkt.

Läs om mitt besök på Arzak.

*****

The World’s 10 Best Restaurants 2011

1. Noma

2. El Celler de Can Roca

3. Mugaritz

4. Osteria Francescana

5. The Fat Duck

6. Alinea

7. D.O.M.

8. Arzak

9. Le Chateaubriand

10. Per Se

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: