The World’s 50 Best Restaurants 2011

Det börjar dra ihop sig.

Om 6 dagar i The Guildhall i London presenteras världens bästa restauranger enligt Restaurant Magazine. Eventet är, som vanligt, sponsrat av S. Pellegrino.

Det här är en av de absolut största och roligaste dagarna i restaurangbranschen och personligen går jag igång ganska ordentligt på allt uppsnack och alla spekulationer inför ”den stora dagen”.

Då det är dags följer man detta lättast genom att registrera sig på Finedininglovers.com och där få tillgång till fri ”streaming” av hela galakvällen.

April 18, klockan 21:00 CET (klicka på bilden)

*****

Men hur i hela friden kan man utse världens bästa restaurang?

Jo, i Restaurant Magazines tolkning, som också är den absolut mest respekterade, skapas listan av något som kallas ‘The World’s 50 Best Restaurants Academy‘.

– Akademin består av över 800 personer med stort inflytande i restaurangbranschen; matkritiker, kockar, restauratörer och andra gastronomer.

– Akademin är uppdelade i 27 regioner runt om i världen. Varje region har 31 medlemmar där respektive medlem har sju röster. Av de här sju rösterna måste minst tre röster användas på restauranger utanför sin egen region.

– Minst 10 medlemmar från varje region byts ut varje år

– Varje medlem måste ha ätit på restaurangen man röstar på under de senaste 18 månaderna.

Här finns alltså inga kritierier för hur en restaurang ska vara, som i till exempel Guide Michelin. Och det är just det, att det inte måste vara på ett visst sätt, som jag uppskattar mest med The Worlds 50 Best.

Det är en unik lista utan några regler.

*****

Ett exempel är Le Chateaubriand som är den högst rankade restaurangen (11:a totalt) i Frankrike på den nuvarande listan – före storheter och ”trestjärnor” som Pierre Gagnaire, Alain Ducasse och Joël Robuchon. Jag gissar att de franska gamla Michelin-gubbarna sliter sitt hår över detta.

Restaurangen är skapad av Iñaki Aizpitarte och han ville skapa en restaurang dit hans vänner skulle ha råd att gå och äta med enkel inredning, bistro-stuk, trästolar och en fix-meny med fem rätter varje kväll som tillåter att Iñaki kan hålla nere priserna. Så långt ifrån vita dukar, glamorösa matsalar och feta gåsleverblock man kan komma med andra ord.

Le Chateaubriand (bild lånad från tripadvisor.se)

Det är på The Worlds 50 Best som till exempel Oaxen har blivit en internationellt erkänd restaurang. Och i Guide Michelin skulle Frantzén/Lindeberg och Mathias Dahlgren enkelt ha tre stjärnor om ”den röda” jobbade på samma sätt.

Samtidigt gillar jag att det finns så många olika listor och rankingar och att de tas fram på så pass olika sätt. Jag skulle bli galen om jag inte fick bli galen på Guide Michelin.

…eller på The Worlds 50 Best heller, för den delen.

*****

Noma är världens bästa restaurang i sex dagar till och The Fat Duck har legat top 3 i flera år nu. Är det dags för en ny restaurang att slå sig in top 3 under 2011? Kan Mathias Dahlgren kliva upp ytterliggare några placeringar?

The Highest Climber är minst lika spännande där till exempel Daniel i New York klev upp 33 placeringar under 2010. Vem åker upp likt en raket på listan i år?

*****

Personligen tror jag att det står mellan noma och El Celler de Can Roca om förstaplatsen.

På måndag vet vi hur det blir.

Annonser

6 comments

    • Jag måste ta mig i kragen vad gäller Mistral… Kanske läge att boka bord imorgon helt enkelt! Ska bli grymt kul att se eventet via finedininglovers.com….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: