En kväll på Edsbacka Bistro

Vi hade bestämt oss för att lämna bruset i innerstan och leta efter trevliga matupplevelser utanför tullarna, denna hetsiga löningshelg i Stockholm.

Valet föll på Solletuna, Christer Lingström och Edsbacka Bistro.

Och det får väl, minst sagt, klassas som historisk mark man ger sig ut på i den här delen av Stockholm. Byggnaden på andra sidan gatan är Sveriges äldsta existerande krogbyggnad och var den första krogen i Sverige att erhålla två stjärnor i Guide Michelin. Christer Lingström drev Edsbacka Krog i 28 år innan han 2008 bestämde sig för att lämna krogen, varva ner och spendera mer tid med familjen. Men också för att få komma tillbaka dit allt en gång började; till grytor och vispar i köket. Allt detta med ”flaggan i topp” skall tilläggas, så folk nu inte får för sig annat.

Historien bakom Edsbacka Bistro började dock redan 1986 då Christer fick upp ögonen för fastigheten på andra sidan gatan. Först femton år senare (skam den som ger sig!) blev den till salu och Christer slog till så pass snabbt att han inte ens han fråga säljaren om priset. Drygt året senare, 2002, invigdes så Edsbacka Bistro, en bakficka till Edsbacka Krog, som skulle servera vällagad, svensk mat.

…varva ner och varva ner förresten.  Nyligen öppnade Christer ytterliggar en bistro i Strängnäs och, som jag förstår det, gör han dessutom regelbunda gästspel på Den Gyldene Freden i Gamla Stan.

Fastigheten där Edsbacka Bistro huserar imponerar inte så mycket på utsidan. På baksidan finns en äppelträdgård med uteservering som Christer håller öppet under sommarmånaderna.

bild lånad från edsbackabistro.se

I entrén möts vi av en bardisk och välkomnas snabbt och trevligt av personalen. Första intrycket av restaurangen är att den känns ganska stram, avskalad, och jag kan inte hjälpa att jag tänker, läcker. Fotografier här och där på väggarna vittnar om en krögare med en fantastisk historia och allt känns väldigt stämningsfullt men också lite imponerade. Fotografierna blir, så klart, en ”snackis” både med sällskapet och personalen.

Griffeltavlor på väggarna berättar om ”Kvällens Special” men då vi vill vända ut och in på Edsbacka Bistro grottar vi snabbt ner oss i menyn.  Stekt hjälmaregös, bosarpskyckling, vaktellår och sikrom är några expempel på en enkel men fokuserad meny. Man kan välja på tre förrätter, fyra varmrätter och fem desserter. Men också på två olika menyer á tre rätter med tillhörande vinpaket som inte bara får mig utan också plånboken att le.

Som så många andra gånger är det brödkorgen som sätter standarden för kvällen. Här får vi ett saftigt russinbröd samt hårdbröd, ett makalöst gott ankleversmör och hemgjord pastej med gurka. Vilken start!

Och lite förvånande en tallrik med ammisar, eller amuse-bouch för den som vill vara sådan. Tartarkalv och tartarpilgrimsmussla. Helt klart trevligt men kanske serverad på ett litet klumpigt sätt?

Sedan lantbrödstoast med hackad fläsksida, dijonsenap och rättika. Riktigt gott med smörmjukt, sött fläsk, lite sting från senapen och syra från picklad lök och kål.

Stekt hjälmaregös med bakat ägg, saltrostad rödbeta och brynt hasselnötskräm. Och sikrom. En ordentlig portion med saftiga bitar fisk och perfekt krispigt skinn. Det här är underbara smaker i munnen, och saken blir inte sämre när stekflottet från gösen serveras i en liten såssnipa vid sidan om. Det enda jag saknade här? En sked. Både jag och sällskapet var på god väg att börja slicka tallriken.

Och om nu inte allt detta vore nog avslutas middagen med bistrons glace au four. Också här en ordentlig portion, ganska ögonvänlig och med lite överaskningar så som något kavringliknande (?) och plommonaktigt i botten.

Allt som allt var det lätt att räkna misstagen den här kvällen på Edsbacka Bistro. Vi kände oss varmt välkomna i en trevlig och avslappnad, läcker!, lokal och blev bokstavligt talat proppmätta efter en genomgående god trerättersmiddag inklusive vinpaket, med överaskningar så som underbart ankleversmör och ammisar. Allt till ett mycket bra pris.

Ska man gnälla på något hade jag gärna sett ett lugnare tempo med påfyllning av vin, då det tog litet, litet för lång tid mellan serveringarna. Att notan hade ett felaktigt belopp när vi skulle betala är ett misstag som i alla fall jag har lätt att bortse ifrån.

Och, som jag tycker så mycket om, ville kocken visa upp och förhöra sig om kvällen. Det visade sig bli ett ordentligt ”snack” till och med; om allt från fiskeresor i Norge, Antonia Ax:son Johnson, fjärsing och Restaurang Volt. Och om kvällens middag, så klart.

Nästa gång jag kommer till Edsbacka Bistro ser jag mig själv en ljummen sommarkväll i äppelträdgården, och jag tror att det kommer vara minst lika trevligt som det här besöket.

En helt vanlig kväll på Edsbacka Bistro, med andra ord.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: